Miljarder upprepade händelser. Varje detalj som kan effektivisera binas arbete har stor betydelse i det långa loppet. Från landning till ny utflykt bör alla detaljer utformas för att underlätta och spara tid. Kraven på landningsytan är att hålla sig själv ren, alttid vara torr, inte släppa upp myror. Vid utflykt kommer bina upp o ner ut genom flustret går på utsidan och tar sedan luft när kanten tar slut. Den ska alltså vara kort.
Kupan ska vara underhållsfri, stark, lätt, isolerande, vattenavstötande och tåla UV-ljus.
Kupan är av egen tillverkning i Polyuretanplast, baserad på 12 rams Dadant som yngelrum, skattlådor i 1/2 Dadant (Shallow Langstroth). I skattlådorna används normalt inte ramar.
Yttre utformning av industridesigner Jonas Torstensson. Kupan är utformad för att ge bina optimal volym och full kontroll av alla utrymmen så att inte skadedjur kan gömma sig. Tak och botten är lika. Botten har ett flertal funktioner under olika delar av säsongen. Kupan är lätt och stark och har inte krävt något underhåll i 35 år.
Bottenkonstruktionen har en avgörande betydelse för binas skötsel.
På vintern är botten spärrad mot möss med flusterpinnarna placerade ovanpå bottenspärrgallret. Detta ger även en god lufttillförsel med öppet rakt igenom. Vilket förhindrar kvävning och fukt eller mögelproblem. Gallret fångar upp döda bin men släpper igenom vaxsmulor och eventuella varroakvalster som kan detekteras i vinternedfallet genom insamlng i februari/mars.
När säsongen börjar flyttas flusterpinnarna så baksidan stängs helt och på framsidan sätts pinnarna under gallret så att bina och drönare inte hindras i sin passage ut och in. I centrum lämnas ca 5 till 10 mm öppning så att bina kan hålla botten ren och släpa ut skräp. Viktigt för att inte skapa miljö för vaxmal!. Om flustret behöver begränsas för att skydda ett mindre samhälle sätts pinnar in ovan gallret och öppningens storlek regleras.
Vid risk för svärmning kan flustret spärras kortare perioder för att hindra drottningen att komma ut och därmed svärmen att rymma. Bottnen är tvådelad så att kupan kan användas till två samhällen delade med en avdelningslucka i mitten och utgång åt varsitt håll.
Spärrgallerbottnen kan enligt flera indikationer även ha en betydelse för den låga infektionsgraden av varroa. Mekanismen skulle kunna vara att nedfallande kvalster förhindras eller försvåras att klättra upp på bina igen.
Bottenspärrgallret har många funktioner och fördelar men också några nackdelar. För att ge bina möjlighet att släpa ut skräp måste de undre flusterpinnarna ha en öppning. Att ha öppningarna ute i hörnen är riskabelt eftersom bina får svårt att kontrollera dessa mot myror, vaxmal och rövarbin. Öppningarna i mitten kan kontrolleras men har nackdelarna att
1. Om ett pollenlastat bi går in under gallret och sedan upp genom spärrgallret i botten så tar det tid och pollen riskerar falla av.
2. En ungdrottning på parningsflykt kan hamna under spärrgallret vid återkomsten. Har aldrig hänt ännu men risken finns.
3. Drönare slipper hamna under spärrgallret efter sina utflykter.
Flusterlandning av ett spärrgaller har många fördelar. Landningen underlättas. Inga myror kommer upp. Binas utrensning av skräp kan observeras utan att det ansamlas. Gallret blir inte för varmt eller kallt. Inga bin fastnar upponer med vingarna.
Med kravet att bina ska kunna rensa ut skräp under bottenspärrgallren och samtidigt styra bina att gå in ovan gallren för att vinna tid och inte förlora pollenlaster, har en ny variant utvecklats.
Untitled from Björn Lagerman on Vimeo.
Att glömma sätta tillbaka ramarna! Bina fyllde lådan med nybyggda honungskakor. Kakhonung såldes på Kopparbergsmarknad och tankar väcktes på hur man skulle kunna utvinna honungen rationellt.
Vi gjorde många försök och studerade hur bina byggde under plexiglas. En kväll i bilen, på rakan efter Restabyn, kom en bild av hur en skiva med slitsar kunde skilja lådor från varandra. Ingemar Fries föreslog lister för att skapa bigång. Slitsskivan har patenterats. Är numera fritt att exploatera.
I skattlådan får bina mellanväggsvax att starta på. Om det finns nektar att hämta och bisamhället är starkt kan de fylla en 25 kg låda på en vecka om vädret tillåter.